Recension: Game of Thrones

Bran Stark och Jon Snow i Game of Thrones. Foto: HBO

Om jag bara fick beskriva HBO-satsningen Game of Thrones med ett ord: Svinbra.

Det bästa är hur bra de lyckats med castingen! Även de personer som inte såg ut som jag hade tänkt mig köpte jag rakt av. Sen tror jag att det är ett plus för mig att jag läst böckerna. För mig var det lätt att hänga med i svängarna, men jag kan föreställa mig att de som är oinvigda kanske blev förvirrade av alla personer i det gedigna galleriet (som bara kommer att växa, mind you).

Jag kan också meddela de som tyckte det var mycket naket och dinglande tuttar att HBO ändå varit smakfullt restriktiva mot hur det beskrivs i böckerna. Han är allt en gammal snuskpelle, den gode George RR Martin. Men som alltid är det kvinnsen som måste visa allt medan männen bara behöver spela med bröstmusklerna och sätta på. (Intressant parentes: i Game of Thrones föredras doggy style. I de andra mantelserierna har kvinnan på topp varit vanligast förekommande än så länge.)  

Om jag ska göra en jämförelse med de andra mantelserierna: Camelot är som en veckoserietidning, lättläst och slarvigt tecknad men ändå fängslande och med tydliga klipphängare. The Borgias är som en Pulitzer-vinnande roman, den tar tid att läsa men med uppenbara kvaliteter och vinnande i längden. Plus att man känner sig duktig efteråt. Game of Thrones är den perfekta blandningen av de bägge. Som ett Sandman-album. Eller The Walking Dead. You dig?

Bästa citatet i första avsnittet: "The things I do for love." //Jaime Lannister
Ser fram emot: när Littlefinger kommer in i handlingen.
Tillägg 21:31: Åh, missade ju största vinsten med överföringen till tv-serie, att man slipper böckernas alla långrandiga kläd-, rustnings- och svärdsbeskrivningar. Yay!

UPPDATERAT 19 april: Glädjen eder, GoT-fans! HBO har redan bestämt sig för att ge serien en andra säsong! Detta trots att tittarsiffrorna inte riktigt var så höga som man kanske hoppats.

The Borgias vs Camelot

Jeremy Irons i The Borgias. Jamie Campbell och Eva Green i Camelot.

Två av tre mantelserier sedda, den tredje - Game of Thrones - dröjer till den 17 april.

Mantelserie 1, The Borgias, var, precis som jag trodde, The Jeremy Irons Show. Han njuter av sin roll och det syns. Neil Jordan som gjort precis allt från manus till regi har sett till att göra förföriskt vackra miljöer och han måste älskat att få gotta sig i allt det röda och färggranna i de katolska klädesplaggen. Men trots Irons och trots en i övrigt habil skådespelarensemble så blev inte premiäravsnitten annat än en prolog till kommande intriger. Saker och ting anades mer än hände. Bortsett från ett och annat giftmord och vällustigt vältrande i sänghalmen då. The Borgias utstrålar kvalitet och hantverk men behöver få upp farten lite och sluta hasa fram i pelargångarna.

Betyg: 3,5 roliga påvemössor av 5

Mantelserie 2, Camelot, var precis som jag trodde, de omotiverade nakenscenernas serie. Här är det inte så noga med historieskrivningen, huvudsaken att det blir åka av. Och det kan man ju inte hålla emot dom, för fort går de två avsnitten att se. Alla spelar över med bravur och den unge Arthur (Jamie Campbell Bower) lyckas inte hålla munnen stängd i en endaste scen. Han ser därför ut som en obegåvad bonnläpp. Svenskättade Eva Green spelar Morgana och kisar ondskefullt för att visa sina intentioner. Och James Purefoy gör bara en mer brutal version av Marcus Antonius (som han spelade i tv-serien Rome). Det är inte bra, det är inte välgjort men det är lätt att fastna i.

Betyg: 2 köttnappar av 5

Sen en rent allmän betraktelse rörande alla dessa "historiska dramer": aldrig förr har väl så många åderpålar ridits i tv-rutan. Det hör liksom till - för att riktigt exponera kvinnornas mjölkebyttor - att det ska vara kvinnan på topp så att säga. Är allt Basic Instincts fel?

I dag ska jag se The Borgias, Camelot och The Killing

Joel Kinnaman och Mireille Enos i The Killing. Foto: AMC

Om jag hinner. Omdömen kommer därefter. The Killing är extra intressant eftersom svenske Joel Kinnaman är med i en stor roll (och har redan blivit hyllad för sin insats). Men The Borgias är först på listan eftersom eh... det är Jeremy Irons, vällust och "the original crime family". Camelot tror jag i ärlighetens namn är ren - men uppiffad - dynga.

Läs gärna mitt tidigare inlägg om vårens tre "mantel"-serier The Borgias, Camelot och Game of Thrones HÄR!

Tre "mantel"-serier att längta till i april

Camelot. Foto: Starz

The Borgias. Foto: Showtime

Game of Thrones. Foto: HBO

April kommer med tre amerikanska mantelserier minsann. Jag ska se dom alla, men har givetvis mest och flest förväntningar/förhoppningar på Game of Thrones.

Först ut är Camelot. Ännu en version av Kung Artur-sagan. "Som den aldrig berättats förut", svulstar tv-kanalen Starz ut på hemsidan. Insert pubishårsperuk, antar jag. Ordet Anders Foghagen älskar att frottera sig med. Med bland andra Joseph Fiennes som Merlin och halvsvenska Bond-bruden Eva Green som Morgana. Den av serierna som känns billigast i sin produktion. Plus att Artur ser ut som en barnrumpa. Premiär 1 april.



Sedan, bara dagar efter Camelot, är det dags för Showtime-serien The Borgias med Jeremy Irons i huvudrollen. Taglinen är "Borgias – the original crime family". Så här skrev jag om den på TVplanetens tv-blogg: Serien är alltså The Tudors möter The Sopranos. Dessutom i regissören Neil Jordans händer (som givit oss The Crying Game, Michael Collins, Ondine och En vampyrs bekännelse). Och jag som läst The Family av Mario Puzo vet precis hur skrupulösa Borgias var (- och incestbenägna). Om man får tro hälften av vad som står skrivet överträffar verkligheten dikten ungefär tretusen gånger om. Och inte på ett bra sätt. Måste ses. Premiär 3 april.



Sist men by no means minst är det den 17 april premiär för emotsedda Game of Thrones på HBO. Det spottas ut teasers i en rent häpnadsväckande takt men jag har slutat titta på dom. Jag har sett tillräckligt för att känna en outsäglig pepp ändå! Fantastisk casting, rätta miljöer, dekor och rekvisita som är precis som jag tänkt mig. Det jobbiga är väl att med så högt ställda förväntningar kan domen bli hård. Let's hope not. Tagline: "Winter is coming." UPPDATERAT 28 mars: Game of Thrones-fantasten Johan Sporre kom med infon att Canal+ har svensk premiär för serien 4 maj.



Vilken serie ser du mest fram emot?

UPPDATERAT 28 mars: EW.com har gjort en snajdig och lättöverskådlig guide över de tre serierna. Kolla in HÄR!

Fler män i rustning: Camelot

I kväll ska ni inte missa premiären av Svärdet och spiran i TV3, klockan 21:00. Om ni gillar kostymdraman à la The Tudors. I korthet: Stenhuggare möter munk. Tillsammans vill de bygga en katedral. Politik och religion kommer emellan. Det kanske låter urtrist men givetvis - i dessa dagar - är det upphottat med sex och smutsiga intriger. Och Ian McShane. Underbart evil som karriärslysten Fader.

Och på tal om mustiga kostymdramer... nu har amerikanska tv-kanalen Starz kommit med en tjuvkik på sin tv-version av myten om Kung Arthur; Camelot. Bond-bruden och halvsvenskan Eva Green har en av huvudrollerna som trollkvinnan Morgana.

Camelot har premiär i USA 1 april.