 |
| The Wire - bäst! |
 |
| Arrested Development - bäst! |
 |
| BSG - bäst! |
Jag blev tillfrågad om mina favoritserier genom tiderna och usch, vad svårt det är att få ner det i en lista. De är så många. De är så olika varandra. De kanske inte håller måttet längre? Eller jo, de flesta är fortfarande bäst, det är jag övertygad om. Men vissa betydde nog mer när de de facto gick i tv och jag var i rätt ålder för dom. Som
Felicity. Den var jag så galet förälskad i. Skulle jag gilla den nu?
Men here goes. Utan inbördes ordning och med en stor friskrivning - jag lär glömma nån viktig serie och jag lär säkerligen glömma just DIN favorit. Skriv det då i kommentarsfältet. Det kan vara något jag själv vill se snart.
*
The Wire - bästa polisserien ever, intelligent. Älskar att man fick följa både "the bad guys" och "the good guys". Att gränsen mellan dessa i bästa fall var suddig gjorde den bara ännu bättre. Ack, saknar McNulty och Omar. Läste ni förresten att det inte är Jack Bauer vi ska tacka för att
Bin Laden hittades och dödades -
utan Lester? (ping
@Jan Gradvall)
*
The Shield - den näst bästa polisserien ever. Så satans stenhård och nervpirrande. Och med flera karaktärer jag för alltid kommer ha en plats i mitt hjärta för: Shane! Vic! Lem! Skaparen
Shawn Ryan gick sedan och gjorde nesligt nedlagda
Terriers och nu senast
Chicago Code (som jag har tänkt se).
*
Arrested Development - den roligaste amerikanska komediserien. Skruvad som
Beckham, oförutsägbar och genial. Fick bara tre säsonger men dessa går att se om och om och om igen. Man upptäcker alltid något nytt. Extra plus för hur oväntat rolig
Charlize Theron är i sin gästroll.
*
The Office UK - den roligaste brittiska komediserien. Inte först med fejkdokustilen men satte definitivt fenomenet på kartan. Plågsam, fantastisk och briljant.
Ricky Gervais och
Stephen Merchant har efter
The Office fortsatt reta skrattnerverna med nästintill lika underbara
Extras och nu senast reseserien
An Idiot Abroad med den oefterhärmlige
Karl Pilkington. Alla tre serierna rekommenderas å det varmaste.
*
Six Feet Under - bästa nutidsdramat jag sett. Också det mest ångestladdade. En sån där serie man varvar med något mycket mer lättsmält, typ
Vänner, för att orka vidare. Synd för alla inblandade skådespelare att
Six Feet Under inte går att toppa...
*
Vänner - det fanns en tid i livet när allt kunde refereras till ett
Vänner-avsnitt. Jag har boxen med alla säsonger. Jag kan fler repliker och citat ur den här serien än ur någon annan. Och då ska gudarna veta att jag är urusel på att komma ihåg sådant. Betänk att jag såg serien när den gick i tv för FÖRSTA gången! Långt innan nedladdning och streaming blev allemansrätt.
*
Deadwood - ska man bara se en västernserie ska man se den här. Efteråt kommer två saker stanna kvar hos en: Al Swearangen i
Ian McShanes tappning och ordet cocksucker. I kombination. Nä, man tar med sig mycket mer än så, men där har du egentligen huvudanledningen att se serien.
*
The Sopranos - bästa gangsterserien evaaah! Drama, humor, pang-pang, sex. Vad har INTE den här serien? Min man och jag såg om den häromåret och den var precis lika bra andra gången. Ikonisk. Får mysrysningar bara av höra introt. "Woke up this morning... got yourself a gun..."
*
Rome - det var dags för något nytt efter hundra år med
Jag, Claudius och
Rome gav det historiska dramat en behövlig vitamininjektion. Givetvis spetsad med massor naket (det var ju
HBO) och kreativ historieskrivning - och mina två favvokaraktärer Titus Pullo och Markus Antonius.
*
Buffy och vampyrerna - bästa ungdomsserien i fantasygenren. Första säsongen är närmast barnslig men i takt med att Buffy och Scooby-gänget växer upp blir serien alltmer seriös och allmängiltig. Den hanterar livets alla stora frågor samtidigt som vampyrer och allsköns andra monster bekämpas med one-liners och vässade pålar.
*
24 - de tre första säsongerna var så sagolikt bra att jag satt stum efter varje oväntad vändning och sanslöst spännande klipphängare. Vi var rätt många på jobbet som hade
24 som mobilsignal... och jag började yra om att döpa min son till
Jack Bauer Thunman. Men jag anser inte att serien hållit för sju säsonger (har inte ens sett senaste säsongen - det ska åtgärdas). Dock:
24 ändrade för alltid bilden av hur en thriller ska göras. Och hittills är det bara
Bourne-trilogin som kommit närheten.
*
Breaking Bad - tokbra, underskattad dramathrillerserie som hittills gått i tre säsonger. En fjärde är på g. Om vådorna av att få cancer, vara skuldsatt, börja göra meth med en pundare och samtidigt bolla langare, knarkbaroner och sin egen ovetande familj. Innan
Breaking Bad hade jag bara sett
Bryan Cranston i komediserien
Malcolm - ett geni i familjen (som
The Middle är en blek kopia av). Det gläder mig att han passar så bra i dramafacket.
*
Matador - danskt kostymepos som tar sin början 1929 och som fortsätter in i andra världskriget. Den är från 1978 och har sänts flertalet gånger i svensk tv. Personligen följde jag den när den gick ett reprisvarv i
TV4. Den lade till grund vår speciella kärlek till danska serier. Och gav oss
Ghita Nørby. En serie i samma stil som
Huset Eliot,
Downton Abbey och
En förlorad värld = alla tre rekommenderas.
*
Sex and the City - som med
Vänner betydde den här serien väldigt mycket för mig när jag gick från 20-nånting till 30-nånting. "Det är precis som i
Sex and the City när..." började många av mina och mina singelvänners meningar i början av 2000-talet. Jag önskar dock att filmerna ALDRIG gjorts. Som gravskändning i mina ögon.
*
Oz - skit i serier som
Prison Break, vill ni se en fängelseserie ska ni se
Oz. Men varning för övervåld, sexuella övergrepp,
Chris Melonis penis, mord, knarch och annat smått och gott.
Oz är grym i ordets alla bemärkelser. Och helt fantastisk!
*
Battlestar Galactica - den enda rymdserie du behöver. Sorry alla
Stargate/
Star Trek/
Babylon 5/
Red Dwarf-fans. Men
BSG är så härligt såpig och samtidigt så grymt beroendeframkallande att den vinner över alla andra. So say we all.
*
Twin Peaks - första säsongen var banbrytande, aldrig hade något liknande skådats i tv. Vem mördade Laura Palmer? Vem var BOB? Och hur knöt man såna där körsbärsgrensknutar i munnen?
*
Freaks & Geeks (Nollor & nördar) - bästa ungdomsserien! Typ alla som var med i den ynka enda säsong som serien fick är kända nu. För mig var
Freaks & Geeks viktigare än
Mitt så kallade liv. Den talade mer till mig, jag var mer Lindsay än Angela. Jag såg om
F&G nyligen och OMG, den håller sååå bra fortfarande. Och alla ser pytteunga ut. Dessutom:
Jason Segel är smal.
*
Carnivàle - en värdig arvtagare till
Twin Peaks, fast i cirkusmiljö på 1930-talet. En ödesmättad saga om gott och ont som blev nedlagd i förtid. Det är en stor sorg att vi aldrig fick se den slutgiltiga fajten mellan Ben och broder Justin. Det värsta är att denna underbara, ödesmättade serie slutade med en gigantisk klipphängare. Frustrationen... obeskrivbar. Men ändå värt att se den. Lovar.
*
Mad Men - långsam i starten men numera ett måste. Ännu en intelligent serie som är både visuellt och intellektuellt tilltalande. Utspelar sig på 60-talet och tar sin början på reklambyrån Sterling Cooper. En femte säsong ska spelas in och sändas i mars 2012. Den fjärde var magiskt bra. Och tack gode gud för Roger Sterling som alltid kommer med comic relief när det är som mörkast.
*
Firefly - rymdvästern av
Josh Whedon. Gorram underbar sci-fi-serie som tyvärr bara fick en säsong. Men vilken säsong!
Nathan Fillion, som jag då bara sett som ruggige prällen Caleb i
Buffy, visade vara riktigt hjältematerial och det blev genombrottet för
Summer Glau. Fick uppföljarfilmen
Serenity som också bör ses. Den knyter ihop de trådar som lämnades hängandes i serien.
*
American Gothic - eller
Svart idyll som läsaren
Mikaela påminde mig om att den hette. Gick i
TV3 med alltid sevärde
Gary Cole som otäck sheriff på jakt efter sin son Caleb som vuxit upp hos en annan familj. Jag minns mer stämningen än storyn och skulle väldigt gärna se den igen. Fick också bara en säsong. Sniket nog.
UPPDATERAT 9 MAJ: *
Vita huset - Tack,
Johannes för att du tog upp
The West Wing (sagt med mörk trailerröst). De första säsongerna, thanks to
Aaron Sorkins begåvade och synnerligen vässade penna, går till tv-historien. Aldrig har väl "walk with me"-scener känts så kärnfulla och väsentliga? Aldrig har väl folket längtat mer efter en president som Jed Bartlet - MS eller inte? Aldrig har väl så många sagt så mycket och ändå lämnat oss suktande efter mer? Mer Josh, mer Toby, mer Leo. Men serien borde ha avslutats i samband med att Sorkin lämnade skutan, efter fjärde säsongen. Istället harvade den på för allt färre tittare i tre säsonger till. Apropå Sorkin:
Studio 60 on the Sunset Strip var en annan lysande tv-juvel som bara fick en säsong. Se den!
Nära men inte skjutit haren:
*
Lost - alldeles för många om och men för att komma till det kryptiska slutet. Men jag såg den ända till slutet, jag gav aldrig upp!
*
Dexter - har hoppat hajen tyvärr. Jag äääälskade
Dexter första och tredje säsongen. Men nu är kärleken slut.
UPPDATERAT 9 MAJ: Brittserier som
Kalla fötter,
Livet kan börja,
Coupling - humor, svärta, smärta och massor av alkohol och sex.
*gilla*
*
Gilmore Girls - sista säsongen gillade jag inte särskilt mycket men den ultimata tjejserien ändå.
*
True Blood - toppen ibland, botten lika ofta. När den är bra älskar jag
True Blood men vissa avsnitt suger verkligen (sorry).
*
Supernatural - så nära topplistan men jag känner att den borde vågat ta slut efter femte säsongen, även om den återhämtat sig på sistone.
*
Felicity,
Ensamma hemma,
Roswell,
The Vampire Diaries,
Dark Angel,
Veronica Mars, Förhäxad...
Popular! Ungdomsserier som jag gillar men de kommer inte gå till historien som mästerverk.
UPPDATERAT 9 MAJ: Kom precis ihåg
Young Americans!
Ian Somerhalder!
Kate Bosworth!
*
Alias,
Arkiv X,
Profiler, Millennium... favoriter när de gick i tv, inte lika heta nu. Men
Millennium är fortfarande sevärd, tro inget annat!
*
Will & Grace,
Spin City,
Frasier,
Seinfeld,
The Simpsons,
Family Guy,
Just Shoot Me,
How I Met Your Mother,
Louie... hur bra som helst men jag skulle kunna leva utan dom, även om det inneburit ett tristare liv.
*
Sons of Anarchy,
Californication,
Justified... edgiga serier men inte riktigt på medaljplats.
Justified skulle kunna hamna där om tredje säsongen blir lika förbannat bra som den andra nu varit.
Californication kunde ha fått sluta nu, hade en perfekt final.
SoA:s senaste säsong var svagast hittills. Hatade hela Irlandssvängen. Men finurlig avslutning.
*
Boardwalk Empire - för tidigt att sia om, men djefligt snygg serie so far. Samma sak gäller för
Game of Thrones.
UPPDATERAT 9 MAJ: *
ER,
Chicago Hope... bra läkarserier som jag aldrig missade ett avsnitt av. I början. Sen tröttnade jag.
ER förlät jag aldrig för Mark Greenes hjärntumör.
*snyft*
*
Big Love,
Brotherhood,
Damages, Nip/Tuck... kvalitet så det stänker om det, särskilt i förstnämnda två, men inte riktigt så att det hamnar på topplistan, dock väldigt nära.
*
Profit - Tack,
Dan! Jag försökte komma på vad den hette men aaah, den var asbra. Hur
Adrian Pasdar låg i sin lilla låda på nattetid och var knivskarp på dagtid. Tog också slut för fort, som med så många andra.
Nota bene: Gillar inte lag-/advokat-serier. Ser nästan aldrig svenska serier.
Näää, jag orkar inte mer nu. Jag kan hålla på tills jag tappar tänderna. Tro mig. Låt oss bara konstatera att det finns mycket bra där ute. Nu har ni fått ett hum om vad jag sett/ser och gillat/gillar.
