Visar inlägg med etikett Deadwood. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Deadwood. Visa alla inlägg

tisdag 31 december 2013

Mina 15 HBO-favoritserier

The Sopranos. Foto: HBO

Deadwood.


Here goes. Jag tyckte det var galet svårt.

1. The Sopranos
Enkelt. Inget bättre har någonsin gjorts i tv-väg. Du får allt i de där sex säsongerna. Familjedrama, humor, mafiosos, coola uttryck, grymhet, italiensk matlagning samt terapi. 'Nuff said.
2. Deadwood
Det var inte helt självklart att Deadwood skulle hamna här. Men så såg jag om de tre säsonger som den fick (borde fått en avslutande fjärde) och insåg att Deadwood är den typens serie jag kommer att se om och om och om igen. Och upptäcka något nytt att uppskatta för varje gång.
3. The Wire
Den hade lika gärna kunnat ligga som tvåa, men Deadwood vann på mållinjen med sin omtittbarhet (mitt hittepåord). Men HERREGU som jag älskar det skitiga Baltimore och alla dess trasiga invånare.
4. Six Feet Under
Var någon i familjen Fisher någonsin lycklig egentligen? Så deppigt. Men ändå satt jag där varenda söndag och såg vartenda avsnitt i SVT och när slutscenen kom och den där låten spelades över ett montage över allas fortsatta liv grät jag lyckligt över att ha fått vara med. Bästa slutscenen evah!
5. Oz
Jag såg Oz tidigt. Vilket innebär att jag aldrig kan se vissa skådespelare utan att tänka på deras roller i fängelsedramat. Ser jag Lee Tergesen är han Beecher och har en nazitatuering på rumpan. JK Simmons? Nazist med smak för våldtäkt. Harald Perrinau är inte Lost alls för mig. För mig sitter han i rullstol och för historien i Oz framåt. Slutligen, OMG, Christopher Meloni och hans jättedånge!
6. Carnivàle
Varför fick inte den här serien en tredje och avslutande säsong? VARFÖR? Allt var upplagt för tidernas final med mötet mellan ont och gott och det skär i mig när jag tänker på det. Så snyggt filmat, så udda och freakigt och övernaturligt och göttigt. Och en ondskefull präst, finns det något mer evil? Lex Fanny & Alexander. Scenen med tjäran glömmer jag ALDRIG.
7. Sex and the City
Det finns få serier som påverkat mig så mycket personligen. Utöver en The Sopranos-tour i New York för många år sen har jag bara varit på en till: Sex and the City-touren. Och ja, jag kunde alla frågor som ställdes i bussen. Serien fick mig att upptäcka New York, drinkar och att det fanns mer spännande skomärken än Ecco. Typ.
8. Boardwalk Empire
Första säsongen kändes ganska spretig, den tog tid på sig att växa. Men säsong två håller jag för en av de bästa jag någonsin sett i tv-väg. Även säsong tre var lysande. Senaste omgången var dock en bitter besvikelse. Den kändes helt själlös.
9. Rome
Titus Pullo! Makt- och sexgalna romare! Fantastico! Måste se om snart!
10. Tell Me You Love Me
Om jag tyckte Six Feet Under var jobbig var TMYLM råångest! Jag undrar just hur många par som satt i sofforna och ba: det DÄR stämmer in på mig/oss. Men att Adam Scott var med hade jag helt förträngt. Dock minns jag bara alltför väl extremt sekundärskamsframkallande sexscener.
11. Big Love
Näst sista säsongen var så dålig att till och med Chloë Sevigny själv gick ut och klagade på den. Men i övrigt var Big Love ett sensationellt välspelat drama om polygama mormoner (!!).
12. The Comeback
Ibland känns det som om jag var ensam i världen om att älska Lisa Kudrows mycket speciella pseudoreality där hon spelar komediskådis på dekis. Där var också första gången jag såg Malin Åkerman som hade en återkommande roll.
13. Veep
Lordilord, vilken lyckad satir detta är! Den är elak, politiskt inkorrekt och Julia Louis-Dreyfus underbart vidrig. Om den fortsätter så här kommer den hamna högre upp på listan om det blir en ny någon gång.
14. Eastbound & Down
Och på tal om politiskt inkorrekt... Danny McBrides fullständigt urspårade komediserie är antingen sån att du totalkapitulerar och garvar läppen av dig. Eller hatar den med varje fiber av din kropp. Jag tillhör förstnämnda grupp.
15. Entourage

Det största felet med Entourage var att den pågick för länge. Jag slutade titta efter ett tag. Nu ska den bli film och det är möjligt att jag ser ikapp den till dess, men tiden när min högsta önskan var att få äga en "Let's hug it out, bitch"-tisha is long gone.

 Bubblare: Game of Thrones*, Bored to Death, Flight of the Conchords och Girls.

* Serien förstördes av att jag läst alla böckerna och redan hade hunnit få andra bilder av rollgalleriet och skeendena.

Nota bene: Jag har inte sett serier som In Treatment, Curb Your Enthusiasm, Hung, Treme, The Newsroom, Enlightened. 

tisdag 29 oktober 2013

Vad jag tänkt se vecka 44

Angela Bassett, 55 bast. Foto: THR.com
Jahopp, höstlovsvecka nästan. Bara en utomlandspremiär, och den tror jag till och med att jag skippar, tredelade The Escape Artist med David Tennant i huvudrollen (är han inte överallt just nu?). Mig passar det bra, återhämtning och ikappseeing. Så att säga. Plus att jag håller på att läsa Guillermo Del Toro-trilogin om vampyrer, den som ska bli tv-serie. Det är väl inget Nobel-mästerverk precis men den lyckas skrämma skiten ur mig i alla fall. Perfekt i höstrusket!

Jag hade tänkt skippa Så mycket bättre i år, men alla hyllar ju så förbaskat första avsnittet att gaaah, kanske måste hoppa på i alla all. Damn you, twittrare med era lockande tweets!

I SVT väntar fjärde säsongen av Downton Abbey på lördag kväll. Nu utan Matthew, buhu.

UPPDATERAT 22.01: Mäh, glömde ju att det var säsongspremiär för Ripper Street!

(För fler amerikanska höstpremiärer kolla HÄR!)

Veckans tv-serier:
Ripper Street - säsongspremiär! Inledningsavsnittet var pang på med heroin och fula knep.
The Moaning of Life - andra avsnittet var ömsom plågsamt (med självplågeri på - i ordens rätta bemärkelse - hög nivå) ömsom Karl i högform (när hans alter ego-clown fick krumpa eller när han hittade både pizza och en assnygg kavaj i soporna). Temat var lycka.
Dracula - läs mitt första intryck HÄR! Ger den två avsnitt till, pga mitt hjärtas godhet...
Project Runway All Stars - Alyssa Milano som programledare? Nä, helst inte. Inte för att hon gjorde några fel per se, men jag tyckte inte att det lirade. Precis som med Jessica Simpson i den där andra klädsåpan. De må ha klädimperium och tjäna mucho dinares men tror jag att de egentligen kan något om kläddesign och tillverkning? Nope.
Awkward - hoppsan hejsan, jag GILLADE säsongsfortsättningen! Även om jag inte nödvändigtvis gillade händelseutvecklingen. Men det kändes rappare på nåe vis. Dock: skjut syon.
Grimm -
så himla najs att Grimm-Scooby-gänget är tillbaka! Mer går liksom inte att säga i detta nu, förrän jag sett fortsättning följer-avsnittet...
Reign - jag hatade inte Reign. Konstigt nog. Min rec HÄR.
The Walking Dead - såg ni det där med *spoiler* Carol komma? I DID NOT! *plockar upp käken från marken* Men det är knappast hon som givit råttor till asen. *spoiler*
Witches of East End - hann aldrig se.
American Horror Story: Coven - så den här säsongen har en del övrigt att önska i jämförelse med den andra säsongen, dock är den fortfarande ljuvlig. Jag kan inte smälta hur fantastisk Angela Bassett ser ut? Den kvinnan måste for realz gjort någon voodoo för att inte åldrats en dag sen 80-talet.
Supernatural - *spoiler* He, Castiel fick till det! Men när ska stackars Dean få det dåååå, han som var en sån ladies man förut, nu bara äter han :( *spoiler*
Hello Ladies - hurra! Ett avsnitt jag inte skamdog av! Snarare blev jag lite ledsen i ögat, sorglig avslutning.
Masters of Sex - alltså jag gillar, men... får inte tummen ur (nästan snuskigt i detta sammanhang, hehe). Har sett två avsnitt so far.
Top Chef - *spoiler* Oh no, vad ska kamerorna zooma in på nurå?? *spoiler*
Marvel's Agents of SHIELD - men har inte orkat.
Nashville - är nästan ikapp, har bara ett avsnitt kvar och aaaah, jag slutar inte älska denna!
Person of Interest - hopplöst efter.
The Voice -
James Wolpert FTW!
Sleepy Hollow - uppehåll nu några veckor pga sport :( 
Brooklyn Nine-Nine - höstens bästa nya komedi. Jooorå.    
Boardwalk Empire - bättre den här veckan när Chalky White fick anamma lite hederliga gamla Omar-metoder.
Sons of Anarchy - Bad Tara.
It's Always Sunny in Philadelphia
- måste se ikapp!
Face Off -
*spoiler* jaha, hejdårå Laney, önskar att de istället tagit tillbaka Alana... *spoiler*
America's Next Top Model - det var inget avsnitt förra veckan.
The Bridge - måste se ikapp!
Keeping Up with the Kardashians
- hahahahahahaha, Kim som kollade sin vagina det första hon gjorde när hon kommit från BB? Love her!
House (dvd) - säsong 7. Det går låååångsamt framåt.
Stargate Atlantis (Netflix) - säsong 5. Michael är verkligen en bra Big Bad.
Copper (Netflix) - säsong 2.
Million Dollar Listing (streaming på nätet) - säsong 2.
Deadwood (dvd) - säsong 2. Njurstenarna alltså. Say no more.

I gammelteven/Playkanaler:
Downton Abbey - säsongspremiär! (SVT1, 21.30, lördag)
Plus (SVT1) Konsumentjournalistisk FTW!
Homeland (SVT1) Internetz säger att veckans avsnitt är riktigt bra. Pepp!
Bron - varje avsnitt jag slipper se SagaNorénLänskrimMalmös pojkvän i kallingar är ett fantastiskt avsnitt.  (SVT1)
Så mycket bättre (TV4)

söndag 6 oktober 2013

Hur många säsonger är nog?

Five is the magic number. SFU hade fem finfina säsonger.
Min instinkt säger fem. Men The Sopranos hade sex. Och The Shield sju. Fast de kanske är undantagen som bekräftar regeln?
För om jag tittar på några serier som verkligen betytt mycket för mig och som jag gärna återkommer till så ser de ut så här i säsongsnummer:

* The Sopranos - 6 säsonger
* Breaking Bad - 5 säsonger
* Six Feet Under - 5 säsonger
* The Shield - 7 säsonger
* The Wire - 5 säsonger
* Deadwood - 3 säsonger (borde fått fler!)
* Sex and the City - 6 säsonger
* Battlestar Galactica - 4 säsonger
* Damages - 5 säsonger
* Buffy - 7 säsonger
* Angel - 5 säsonger
* The Office - 3 säsonger
* Star Trek: Voyager - 7 säsonger
* Lost - 6 säsonger

Sen har jag ju ett gäng serier som BORDE lagt ned ungefär vid fem: Supernatural (jo, jag ser och gillar den fortfarande men hade den slutat efter femte säsongen hade jag gråtit floder OCH varit nöjd), Mad Men, Bones, How I Met Your Mother, Dexter (där säger jag säsong 4 som sista), Vänner, Trailer Park Boys, Vita huset, True Blood, 24, Cityakuten...

Sons of Anarchy och Californication är serier jag inte riktigt vet. De håller än, men har inte samma lockelse. Och DET är inget gott tecken. 

Det jag vill komma fram till är att det inte finns något värre än att börja tycka mindre om en serie man först älskat som besatt. Jag älskade Mad Men passionerat - men avskydde senaste säsongen. Det är en sorg att känna så. En stor sorg. 

Så fem va? I alla fall ABSOLUT inte fler än sju.