Rectify handlar om Daniel Holden (en suverän Aden Young) som dömd till döden väntat 19 år på verkställandet. Brottet: våldtäkt och mord på en ung kvinna. I stället upptäcks ny DNA-bevisning och Daniel släpps fri. Åklagaren och många med honom tror att en skyldig man släppts, vi andra lämnas att undra och tveka.
Men det vackra i - åtminstone det första (av bara sex) - avsnittet är hur briljant den nyfunna "friheten" skildras. Det känns helt rätt att använda citationstecken eftersom friheten är ett tveeggat svärd för Daniel. Efter två decennium i en liten fyrkant på en anstalt är det nämligen inte oproblematiskt att komma ut. Ljud överallt. Ljus. Människor. Apparater. Krav. Räkningar som ska betalas. Relationer som ska repareras och återupptas. Som tittare får man en chock över hur mycket man tar för givet i vardagslivet - och hur många intryck vi är vana vid, till exempelvis jag själv som ofta sitter med datorn, mobilen och teven samtidigt.
Det finns många paralleller mellan Daniels situation och den som amerikanen Damien Echols tvingades genomleva. Ni vet han från West Memphis Three, som det gjorts tre dokumentärer om titulerade Paradise Lost. Han satt 18 år för ett trippelmord han hela tiden hävdat att han är oskyldig till.
Huffington Post bad därför Echols recensera piloten. Gör er själva en tjänst och läs den HÄR. Och hans kraftfulla avslutning: "All in all, I'd say Rectify is a powerful and realistic show which more than holds the viewer's attention. But will I be watching it in the future? No, because it's all a rerun to me." Starkt.
