Snabbrecenserat: Top of the Lake, Bates Motel, In the Flesh

Elisabeth Moss i The Kill... Top of the Lake.

Top of the Lake: Tänk er en blandning av filmen Frozen River och den amerikanska versionen av Brottet; The Killing så får ni en ungefärlig bild av Jane Campions dramaserie Top of the Lake som utspelar sig på Nya Zeeland. Eller om ni inte sett någondera: det är deppigt som fan, men bra. Jag vill inte säga så mycket om handlingen mer än att det är många trassliga relationer och trasiga själar som förevisas.
Jag kommer helt klart att se vidare.

Bates Motel: Jag stängde av efter drygt två tredjedelar av piloten. Jag kände inget positivt alls, det var bara förutsägbara klyschor serverade i en snygg paketering. Och jag frågar mig: varför ska man se den här serien? Efter fem minuter med Normans vidriga morsa har man ju redan fått svaret till varför han blev som han blev.
Jag kommer inte att se en minut till.

In the Flesh: Som jag skrev i ett tidigare inlägg gladdes jag mycket redan innan starten över det annorlunda greppet på zombiegenren. Här har de odöda (deras tillstånd kallas PDS = partially deceased syndrom = partiellt avliden-syndromet) rehabiliterats och ska återvända till samhället. Rädslan för det annorlunda kan appliceras på nästan allting i vårt samhälle så igenkänningen är stor.
Jag ska mos def se de övriga två delarna.