By default älskar jag allt Joss Whedon rör vid.
Till en början.
Men sen får jag ibland ändra mig och inse att inte ens den gode Joss är utan fel.
Jag var till exempel inte jätteförtjust i Dollhouse, och då var jag ändå galen i Eliza Dushku, vad fasen, jag stod ut med Tru Calling bara för hennes skull.
Eller. Så här. Buffy och Firefly (+ Serenity) är untouchables. Dessa två serier är i en annan nivå än allt annat. Det är inte ens dyra produktioner, det är bara så rätt in i hjärtat med referenshumorn, karaktärerna, ofullkomligheten - att ingen, INGEN, är perfekt. Inte ens Buffy.
Sen kommer Angel, en serie jag också bär med mig till livets slut.
Därefter kommer resten, kan man säga.
Jag gillade verkligen Avengers som film. Mycket tack vare den Whedonska humorn. Så Agents of SHIELD kan bli bra. Jag skriver KAN för jag tyckte att piloten var överarbetad. Den ville för mycket helt enkelt. Och alla skulle vara SÅ HIMLA SNITSIGA när de sa nåt. Det är typiskt Whedon och när det funkar är det ljuv musik i mina öron (det var Veronica Mars också grym på, btw) men när det inte funkar låter det bara ansträngt. Det lutade mer åt sistnämnda här, om vi säger så.
Så. Mitt första intryck blir: plus för att det såg dyrt och snyggt ut. Plus för karaktärerna Ward, Coulson och Skye (känner ni igen Chloe Bennet kan det bero på att hon också är Hailey i Nashville). Minus för det ansträngda och för att storyn var så tunn. Men det tar sig nog. Som pyromanen sa. För jag vill älska. Det är ju Joss. Och så vill jag veta vad som ska hända med J August Richards rollfigur.
Ingångsbetyg: Tre och en tveksam halv av fem.
Svensk premiär för serien: Torsdag 3 oktober, kl 21.00 i Kanal 5.
