söndag 30 december 2012

Listat: Tv-året 2012


Any Human Heart vann mitt mänskliga hjärta. Foto: Channel 4
Antagligen har jag glömt hälften, men nu är det som det är.

Årets serie: Any Human Heart
Jag fullkomligen älskade detta lågmälda och gripande drama som SVT visade tidigt i våras. Och det fick mig att för alltid gilla Matthew Macfadyen lite extra. Tjusades också av Forrest Gump-greppet att låta huvudpersonen utsättas för riktiga händelser och personer. Möcke, möcke sevärd.  

Årets ungdomsserie: The Vampire Diaries
Det märks då inte att TVD är inne på sin fjärde säsong, den har inte tappat bettet (höhö). Istället hittar serien nya vägar att gå så att man hela tiden sitter på stolskanten och biter på naglarna. Och nu har lillebror Gilbert (Steven R McQueen) blivit hunken nummer ett. *rowr*

Årets såpa: Nashville

Alltså, den är så härligt smaskig, countrysåpan Nashville. Plus har bästa musiken – och då gillar jag inte ens country vanligtvis, men till skillnad från Smash lyckas den här serien inkorporera sångnumren så att det känns som en naturlig del av handlingen. Och Connie Britton i all ära men Nashville är såååå Hayden Panettieres show. Bitch, please!

Årets svenska serie: Historieätarna

Erik Haag och Lotta Lundgren lyckades få hela min familj att sitta framför teven på torsdagarna. Det har väl inte hänt sen Razzels dagar… Läs min recension av Historieätarna HÄR.

Årets tv-personlighet:
Chloë Sevigny
Ms Sevigny
såg jag i inte mindre än tre olika serier (fyra, om vi ska räkna med Big Love, som jag följer i SVT-takt, med andra ord har jag en säsong kvar där…) i år. Hon hade huvudrollen i utmärkta brittserien Hit & Miss där hon spelade transexuell yrkesmördare. Hon dök upp i Louie, i en ganska dålig gästroll. Och hon hade en liten men grymt otäck roll i American Horror Story: Asylum. Hm, var hon inte gästdomare i typ Project Runway också? Minnet sviker, men jag vet att jag sett henne i mycket i alla fall.

Årets dokusåpa: The Voice US

Förra säsongen var jag Blake Sheltons number one fan, i år har jag bara haft ögon för Adam Levine. Han är så klok och rättvis. (Och het.) Jag kan inte hjälpa’t men The Voice har en speciell plats i mitt hjärta. Det blir intressant att se hur nästa omgång blir då både Christina Aguilera och Cee Lo Green har tagit ledigt och Usher och Shakira tar deras platser.

Årets överraskning: Grimm
Jag började kolla på övernaturliga krimdramat Grimm lite så där halvhjärtat samtidigt som jag gjorde annat men så plötsligt blev det skitbra och jag märkte att jag längtade till nästa avsnitt. Humorn gjorde sitt till, bromancen mellan Nick och Monroe likaså men framför allt gillar jag att de låter vissa arcer få ta sin tid och jag absolut inte kan förutsäga hur det ska gå.

Årets komediserie: Girls
Girls kom som på beställning mitt bland alla tillrättalagda serier där tjejer antingen är tjocka och roliga eller smala och snygga. I Girls är både tjejer och killar som tjejer och killar är mest och ingen bjuckar mer på sig själv än seriens skapare Lena Dunham. Jag som är lättgenerad såg flera avsnitt med _väldigt_ röda kinder… Läs min recension HÄR.

Årets genombrott: Lena Dunham

Av ovan nämnda anledningar. Hon bjöd både på något fräscht i serieväg och på sig själv, denna begåvade 26-åring, vars karriär vi bara sett början på.

Årets tv-comeback 1: James Van Der Beek

Don't Trust the Bitch in Apartment 23 är så oväntat rolig och rå - och så har den Dawson! Van Der Beek spelar – i likhet med alla andra som spelar sig själva – ett mer självupptaget alter ego. En som inte har fru och barn, men är åh-så-underbart-puckad. What’s not to like, liksom? Jag hoppas bara att den får leva kvar, tydligen hänger dess existens på en tunn tråd. *håller tummarna*

Årets tv-comeback 2: Julia Louis-Dreyfus

Hennes förra komediserie _avskydde_ jag, men Veep, där JLD spelar vicepresident Selina Meyer håller jag mycket högt. Hon svär, ljuger, har finnar på ryggen, bajsar på sig… Jag ser redan fram emot säsong 2.

Årets trend: Ta livet av populära karaktärer
Se längre ned, för exempel.

Årets upptäckt: Southland
Det tog sin lilla tid innan jag upptäckte Southland men herregud, vilken fantastisk serie! Jag såg girigt ikapp alla fyra säsongerna och kan nu inte nog betona hur mycket jag längtar till femte säsongen som har premiär 13 februari i USA.

Årets webbserie: Burning Love

Ken Marinos
Bachelor-travesti var funny, funny, funny!

Årets "hej då och tack för kaffet" 1: Damages

Och ja, det var helt klart dags. Jag tyckte de första tre säsongerna var kanonbra men sen slog serien knut på sig själv och jag störde dessutom ihjäl mig på att det skyltades med ett visst datormärke genom hela sista säsongen. Billigt.

Årets "hej då och tack för kaffet" 2: Gossip Girl

Jag gjorde slut med Upper East Side-gänget för läääänge sen. Men hejdårå.

Årets "hej då och tack för kaffet" 3: Merlin

Min käraste guilty pleasure-serie har nått vägs ände. Buhu.

Årets felnedläggning 1: Awake

Det fanns så mycket mer att ge kände jag. Och sen hejar jag alltid på Jason Isaacs oavsett vad han är med i.

Årets felnedläggning 2: GCB

Jag njöt av de kristna bitcharna och tyckte serien var fnisskul.

Årets felnedläggning 3: Boss

Nu har jag inte sett klart andra säsongen men jag kan ändå garantera att den hade hållit för en tredje och avslutande omgång. Kelsey Grammer har aldrig varit bättre!

Årets bottennapp 1:
The Newsroom
Jag vet att detta är en serie man _ska_ gilla. Älska rent utav. Men jag tyckte att de första avsnitten var dåliga. Mossiga. Och Jeff Daniels passar inte för rollen. Det enda som hände när jag tittade var att jag saknade Donna och Josh.

Årets bottennapp 2:
How I Met Your Mother
I dag skäms jag för att jag jämförde HIMYM med Vänner, men faktiskt så var HIMYM riktigt, riktigt finurlig och kul. En gång i världen. Att den nu ska få en nionde säsong är bara plågsamt.

Årets bottennapp 3: Wermland Forever

Det var inte kul att vara värmlänning när den här ”realityn” började visas. Den fick Jersey Shore att framstå som högkvalitativ. Tack gode gud för att Hanna Hellquist och hennes Jakten på det perfekta livet kom och återställde värmlänningarnas heder och anständighet.

Årets 24:
Hunted
Melissa George plutade sig igenom denna spännande spionthriller som hade en lång rad av twists and turns.

Årets mest underskattade serie 1: The Borgias

Jag tycker alldeles för få mennsch
er pratar gott om den här härligt dekadenta påvesåpan.

Årets "en roll hen måste älskat": Bobby Cannavales i The Boardwalk Empire

Att få spela en
fullständigt bindgalen och labil gangster som är övertygad om sin egen förträfflighet och som älskar strypsex måste känts som en trippel jackpot för Cannivale. Lååångt ifrån "funky spunk"-killen i Sex and the City om vi säger så.

Årets upphämtning 1: Dexter
Den där töntiga mördarduon som utgjorde förra säsongen fick mig att tappa hoppet om Dexter men den här omgången har varit ypperlig!

Årets upphämtning 2: The Walking Dead

Alltså, när de höll till där på landet i andra säsongen så var jag i slutet beredd att överge dom. Varje avsnitt kändes hundra timmar långt och varje händelse drogs ut på i evinnerlighet. Men ju jädrar händer det ögonbrynshöjande saker i parti och minut. The Governor är ett strålande tillskott dessutom.

Årets tv-död 1: *spoilervarning*
Den HÄR i Mad Men! Jag blev mycket ledsen.
Årets tv-död 2: *spoilervarning*
Den HÄR i Boardwalk Empire (även om förra årets var långt värre)!
Årets tv-död 3: *spoilervarning*
Den HÄR i The Walking Dead. Jag har läst serieböckerna men ändå, det kom så plötsligt…
Årets tv-död 4: *spoilervarning*
Den HÄR i Sons of Anarchy. Jag förlåter aldrig Kurt Sutter för det här.
Årets tv-död 5: *spoilervarning*
Den HÄR i Downton Abbey. Jag hade tyvärr spoilat mig själv men anyho.

Årets började bra men… 1:
Arrow
Piloten var sjukt bra men sen började det snabbt gå utför, det är liksom samma, samma hela tiden.

Årets började bra men… 2: Community
Jag tyckte att serien började upprepa sig, alla karaktärer blev karikatyrer av sig själva och jag kunde förutsäga i stort sett varje avsnitt. Men 8-bitarseppen var kul.

Årets gäspning:
Project Runway Sverige
Det var inga speciella fel på den svenska versionen, men det kändes som givet från början vem som skulle vinna, de stora personligheterna försvann snabbt och det fanns ingen Michael Kors-citatmaskin i juryn. Det blev trist, helt enkelt. 

Årets guilty pleasure-serie: Lost Girl

Jag spinner belåtet när jag får förlora mig i kinky fae-världen tillsammans med Bo och Kenzi. Snart dags för säsong tre!

Önskingar inför nästa år:

Att sci-fi-serierna som är på g är något att ha (återkommer i ett senare inlägg om dessa), att The Following (med
Kevin Bacon
och James Purefoy) håller måttet, att slutet på Breaking Bad blir precis så fabulöst som jag tror och att det blir en säsong till av Historieätarna.

Gott nytt år!


6 kommentarer:

nicklas sa...

holy crap, den där Retrogalaxen va ju bara alldeles för bra. Hittade ju alla gamla klassiker att läsa om :)

håller annars med om mycket, men visst annat absolut inte ;)

/Nicklas

Anna Thunman Sköld sa...

Vad höll du inte med om då? *nyfiken*

Carro sa...

Har du sett Friday Night Dinner som nyligen avslutade sin andra säsong på SVT1? Om inte, ta en titt! Har märkt att du verkar gilla den brittiska humorn(liksom jag gör) med An Idiot abroad, Life's too short och liknande :) O här har britterna verkligen fått till det !

Anonym sa...

Att ta död på Opie kan ha varit bland det elakaste som någonsin gjorts på TV.
Jag håller med dig! Jag förlåter aldrig Kurt Sutter för det!

Anna Thunman Sköld sa...

Carro: Jag önskar att jag kunde gilla Friday Night Dinner men tyvärr. Har givit den flera försök och den fastnar inte :( Jag gillade inte heller Green Wing, det är som att viss brittisk humor inte lirar med mig. Men jag tycker som du säger mycket om An Idiot Abroad!

AudreyFenn: Ja, fy fan. FY FAN.

nicklas sa...

anna, jag höll inte med om Arrow och The Newsroom :) men annars var det nog 100%igt :)
/Nicklas